onsdag 21 december 2016

Brown Girl In The Ring av Nalo Hopkinson

Efter ekonomisk depression har Toronto urholkats - våldsamma upplopp i innerstaden gjorde att de som kunde flydde till förorterna. De som är kvar i spillrorna av centrala Toronto lever på det som finns kvar och vad de själva kan odla, men gängvåld och droger gör livet svårt och, ibland, döden ännu värre.

Bokens huvudperson Ti-Jeanne lever med sin mormor Mami Gros-Jeanne och sin ännu namnlöse son Baby i en liten stuga. Gros-Jeanne kan bota sina grannars krämpor med gamla mediciner, blandningar hon kokar ihop av lokala växter och då och då med övernaturlig hjälp. Ti-Jeanne skräms av att hon börjat få syner av andar från mormoderns andekrets, eftersom det var det som gjorde hennes mamma galen, men de gamla andarna tränger sig på, och det är tur för Ti-Jeanne och Babys odugliga pappa Tony kommer att möta ondsinta motståndare som också använder sig av den magin, men av den svartaste varianten.

Det återuppståndna magi-insvepta Toronto är livfullt beskrivet, men de inledande skildringarna av Tonys och Ti-Jeannes historia - hon åtrår Tony men lämnar honom när hon blir gravid för att han alltid förfaller till droger och kriminella småjobb - intresserar mig föga och gör mig tveksam till boken. Den karibiska patois som huvudpersonerna talar med är egentligen inte svår att förstå, men den omkastade grammatiken gör läsningen hackig.

Ungefär halvvägs igenom boken stiger dock spänningen så att bristerna kan överses med. Mot sin vilja måste Ti-Jeanne börja använda sig av, eller snarare låta sig användas av, de uråldriga krafter som mormodern inte ville kalla obeah eller voudun, men som framkallar just de där andevarelserna som hjälper och skrämmer på samma gång. Strid måste blandas med list och mycket mod för att ta ned den maffialedare som har staden i sitt grepp. Scenerna där Osain, Legbara och de andra andarna åkallas och tar fysisk form är detaljrikt och fantasieggande beskrivna.

Det är dock ensidigt och frustrerande hur så gott som alla män i boken är själviska och onda eller bara väldigt dumma. Kvinnorna har fler nyanser, men det är inte helt naturligt hur karaktärsdragen plockas fram då och då där det passar. Brown Girl In The Ring är Nalo Hopkinsons debutbok, och jag kommer att läsa mer av henne i förhoppningen att hon blivit en skickligare författare i efterföljande böcker.

Inga kommentarer: