De fyra gentlemännen i Emersonkvartetten hördes av en entusiastisk publik i en fullsatt Grünewaldsal. De började med Beethovens stråkkvartett i c-moll op 18:4, som spelades med precision och glöd. Därefter följde Terra memoria för stråkkvartett av Kaija Saariaho. Jag har varit nyfiken på hennes musik sedan jag hörde om hennes opera L'amour De Loin, men skam till sägandes har jag inte hört något av henne förrän nu. Stycket hade intensitet och en vacker linje i melodin, och jag tyckte om det.
Fem satser för stråkkvartett av Anton Webern uppskattades av många av mina grannar i publiken, men jag tyckte den var mer svårlyssnad än Saariahos verk. Den vackra avslutande stråkkvartetten av Beethoven, op 135 i F-dur, var full av känsla och kraft. Efter dånande applåder kom Emersonkvartetten tillbaka in och bjöd på At the Bier of a Young Artist (Ved en ung Kunstners Baare) av Carl Nielsen. Mycket vackert och uppskattat.
2 kommentarer:
Ååh, Beethoven-kvartettene er så vakre! Og EMERSON da, de er jo suverene!! De har spilt inn Carl Nielsens "Ved en ung kunstners baare" på en cd sammen med Griegs kvartett i g-moll og Sibelius' i d-moll; i fjor tror jeg det var. Veldig flott. Forøvrig bør du sjekke ut Weberns tidlige verker, altså de aller første opus da han fremdeles stod litt fast i senromantikken. Veldig flott! Ekspresjonismemusikken kan jo bli litt vel matematisk med sin dodekafoni, men det har jo sine momenter det også.
Tack för tipset om Webern! Jag tror jag behöver en startsträcka innan jag kan börja mig på att förstå honom.
Skicka en kommentar